Kylskåpets historia.

Kylskåpets historia.

Redan för 4 000 år sedan grävde befolkningen i Mesopotamien gropar, där de förvarade is och snö från bergstrakterna, för att förvara livsmedel. Snö och is var länge det enda sättet för människan att kunna kyla eller frysa sin mat och dryck. Om det lagras i marken på rätt sätt och på rätt plats kan det hålla sig i flera månader. Rinnande vatten, jordhålor och jordkällare. Vi människor har länge vetat att kyla är ett överlägset sätt att bevara mat på.

På 1800-talet kom den industriella revolutionen, med den växte städerna och blev fler. Mat behövde transporteras till städerna från allt mer avlägsna platser. Kött kunde transporteras i några dagar med iskylda järnvägsvagnar, men för längre frakter och för att lagra maten behövdes en förbättrad kylteknik. Tekniken för att skapa artificiell kyla fanns redan i början på 1800-talet men hade många barnsjukdomar. Konstruktionerna var stora och klumpiga, ofta krävdes extra utrymmen för motor och kompressor vid sidan om själva skåpet. Dessutom var de farliga. Maskineriet, som innehöll flera rörliga delar, läckte ofta. Köldmedlen som som användes var ammoniak och svaveldioxid, som är giftiga.

De tidigaste kylskåpen var alltså inte lämpade för privata hushåll. Istället blev det under 1800-talet allt vanligare med isskåp som kyldes av naturlig is. Isen höggs upp ur sjöar, lagrades under isolerande sågspån och distribuerades till städernas växande över- och medelklass av is-karlar med häst och vagn. Frederic Tudor, en affärsman i Boston, blev känd som is-kungen. Han exporterade is från sjöarna i New England ända till Cuba och Indien. Han tjänade otroliga pengar och byggde upp en affärsverksamhet på över 90 000 anställda som sågade upp, packade, lastade, fraktade och sålde is. Även från Norge exporterades mycket is, framförallt till England. Särskilda iskylda tågvagnar gjorde det möjligt att förse städernas befolkning med färska matvaror. Med den lukrativa is-industrin och en snabbt växande efterfrågan på kylda varor väcktes också förnyat intresse för artificiell kyla.

Ingenjörer och tekniker i både Europa och USA började utveckla tekniken. Det amerikanska företaget Frigidaire blev först med att lansera ett kylskåp anpassat för privathushåll. Frigidaires kylskåp började säljas 1921 och blev populärt i välbärgade hem. Det var dock fruktansvärt dyrt och kostade lika mycket som en T-Ford. Dessutom begränsades kundkretsen också av en annan faktor: Frigidaires och andra dåtida tillverkares kylskåp byggde på kompressionsteknik. Det förutsatte tillgång till el, vilket inte var särskilt vanligt i privatbostäder vid den här tiden.

Två unga teknologer i Stockholm började experimentera med en metod som inte krävde kompression. Redan 1859 hade fransmannen Ferdinand Carré tagit patent på en is-maskin konstruerad enligt den så kallade absorptionstekniken. Men KTH-studenterna Baltzar von Platen och Carl Munters vidareutvecklade tekniken och till slut lyckades de konstruera ett funktionellt kylskåp för hemmet. En avgörande innovation var att de tillförde vätgas för att underlätta köldmedlets övergång från vätska till gas. Experimenten utförde de till största delen i sin studentlägenhet. I sina memoarer berättar von Platen att de brukade arbeta med sin idé på nätterna och istället skolka från föreläsningar på dagen för att få sova. De klarade ändå studierna och 1922 kunde de presentera sitt examensarbete: ett självcirkulerande kylsystem utan rörliga delar. Electrolux framsynta grundare Axel Wenner-Gren såg produktens potential. Han köpte rättigheterna till kylskåpet och anställde de unga ingenjörerna. 1925 började Electrolux massproducera det så kallade absorptionskylskåpet, som snart blev en världssuccé. Kylskåpet drevs ju med värme, man behövde alltså ingen el, utan kunde använda gas som betydligt fler hushåll hade tillgång till. Absorptionskylskåpen dominerade marknaden i Europa ända fram till 1950-talet.

Successivt började hushållen få tillgång till el, då kom kompressionstekniken tillbaka. Vid det laget hade tekniken utvecklats så att kompressionskylskåpen blivit både säkrare och billigare. Kompressionstekniken är dessutom ungefär tio gånger bättre än absorptionstekniken på att skapa kyla. En av de förändringar som bidrog till att göra både kompressions- och absorptionskylskåpen säkrare var att ammoniak som köldmedel från slutet av 1920-talet ersattes av betydligt stabilare ämnen – freoner.

På 1970-talet uppdagades avigsidan med freon, nämligen att det påverkade ozon-lagret. 1987 slöts ett internationellt avtal, Montrealprotokollet, om att fasa ut freonerna. Det var inte helt enkelt för kylskåpstillverkarna att byta freon mot de mer svårhanterliga ersättningsämnena. På 1990-talet började ändå omställningen ta fart, bland annat efter uppmärksammade aktioner från Greenpeace. 1993 blev Electrolux den första tillverkaren att lansera kylskåp helt utan CFC, det mest skadliga av freoner.

Industrin satsar såklart på att göra kylskåpen ännu mer energieffektiva. Dagens bästa kylskåp förbrukar 70 % mindre energi, än vad ett normalt 15 år gammalt kylskåp förbrukar.

Av | 2018-01-17T15:21:36+00:00 2, Feb, 2018|1. Boomerang - Labb, 2. Coolguard - Kök, Tips & trix|

Om författaren:

Per Hammargren och är försäljnings & marknadschef på ICU Scandinavia. Han är en av grundarna av ICU Scandinavia och har en bakgrund inom IT.